Kamrater,

när jag nu hittar de där pärmarna på vinden med den kartsamlingen 1976-2010 så är det med en längtan att se allt och uppleva allt som man bläddrar runt bland minnena. Inte av längtan tillbaka, bara av ett gediget och halvnördigt kartintresse.
Vilken karta det än må vara... det kan vara stadskartor över Borlänge, djurparksöversikter, flygrutter i SAS-katalogen eller en H10-bana från Bjursås.

Så här kommer ett litet och oansenligt budskap: Jag testamenterar hela min kartsamling till det oberoende molnet, att flyga fritt, sväva, och finnas till... att användas, slängas, kopieras, reproduceras eller bara glömmas bort... Läs, minns och njut, det gör i alla fall jag.

Finns det någon mer, berör eller oberörd, sedd eller osedd, som en uns av en sekund ser detta budskap.
Yes, I succeeded!

Kanske när jag når, om jag når, de sista skrynkliga bladen, förutsatt att jag når dit, och inte ger upp eller ännu värre fyller på med nya blad så jag aldrig når fram, ska jag, jag upprepar, kanske sätta en tändsticka till pärmarna. När tiden är mogen tänder jag min sticka eller kanske arkiverar dem långt ner i berggrunden tillsammans med Studsviks gamla stavar inhysta i kopparhöljen.

Mossarna som passerades har sedan länge torkat ut, stigarna har blivit vägar och kolbottnarna är inte hittade än...

...och de intressantaste av allt... alla dessa människor som har passerat förbi och fortsatt sina egna vägar ut i livet, som orienterare eller som vanliga människor. Förhoppningsvis dyker det upp många namn längs vägen och kanske en undran om deras öden...
Jag är inte ute efter någon återträff, bara en uppdatering av vad som hände under vägen.

-"Jag har orienterat i 40 år, nu ska jag göra något annat i de kommade 40 åren... eventuellt..."

Ulf Bering a.k.a. Öhgren
Ramlösa
2012-09-13